Brist på solskydd på förskolegårdar

Cirka 40 förskolor undersöktes

Undersökningen genomfördes i dialog med Örebro kommun. Totalt undersöktes cirka 40 kommunala förskolor.

– Vi försökte få en så jämn fördelning över staden som möjligt, med olika socioekonomiska områden och både nyare och äldre förskolor, säger Maria Klasson, miljöhygieniker vid Arbets- och miljömedicin.

Arbets- och miljömedicin är en verksamhet som arbetar för att förebygga och minska arbets- och miljörelaterad ohälsa hos invånare och arbetstagare i Region Sörmland, Region Värmland, Region Västmanland och Region Örebro län.

Barn extra känsliga för UV-strålning

– Vi såg ett tydligt behov av att undersöka barns miljö på förskolor. Barn är en särskilt känslig grupp eftersom de påverkas mer av miljöfaktorer än vuxna och själva har små möjligheter att välja sin miljö. Barn vistas dessutom generellt mer utomhus än vuxna, och tillbringar idag en stor del av sin vakna tid på förskolan. Därför är det viktigt att utemiljöerna erbjuder både sol och skugga, konstaterar Maria Klasson.

Lekintensiva platser i fokus

På varje förskola identifierade pedagogerna de tre platser på gården där barnen leker mest. Vid ett senare tillfälle återvände teamet från Arbets- och miljömedicin och tog bilder av himlen med en kamera försedd med fiskögeobjektiv, som ger en rund bild av himmelsvyn.

Bilderna analyserades i ett datorprogram med hjälp av måttet Sky View Factor, som visar hur stor andel av himlen som är fri respektive täckt av fasta objekt som vegetation och byggnader.

– Då får man ett värde som visar hur mycket skugga som finns. För att utemiljön ska ge lagom solskydd bör minst 50 procent av himlen vara täckt, av vegetation, rekommendationen ges av både Boverket och Folkhälsomyndigheten, förklarar Maria Klasson.

De flesta gårdar hade otillräckligt solskydd

Resultaten visade att endast sju procent av de undersökta förskolegårdarna uppfyllde rekommendationen om högst 50 procent fri himmel.

– Det betyder att 93 procent av förskolegårdarna inte hade fullgott solskydd. Det var ett förvånansvärt dåligt resultat, säger Maria Klasson.

Bland de nyare förskolorna var det endast en som hade tillräckligt solskydd.

Grönska ger bäst skydd

En tydlig slutsats i studien är att stora träd, är det mest effektiva solskyddet på förskolegårdar.

– Grönska är ett bra skydd eftersom den finns där när vi behöver den. Lösa solskydd som segeldukar och parasoll ger skugga på en mycket begränsad yta, säger Maria Klasson.

Hon pekar också på flera praktiska problem med lösa konstruktioner:

– Segeldukar och parasoll kan tas fram försent, blåsa sönder och kräver daglig hantering av personalen. Trädens bladverk ger en mer utbredd och stabil skugga och är därför att föredra. Grönska bidrar dessutom med flera positiva effekter, band annat minskade luftföroreningshalter och bullernivåer, svalare temperatur samt främjande av rörelse och återhämtning.

Åtgärder för bättre utemiljö

Maria Klasson menar att det finns flera sätt att förbättra situationen, även om förutsättningarna skiljer sig åt mellan förskolor.

– Vi förordar mer träd och grönska, men man kan också använda den skugga som redan finns mer aktivt. Det kan handla om att om möjligt flytta populära lekstationer till skuggigare platser eller att utnyttja skugga från byggnader, säger hon.

Under sommarens mest solintensiva perioder kan även schemaläggning av aktiviteter behöva anpassas.

– Ibland kan man behöva tänka om helt och förlägga vissa aktiviteter till tider med lägre UV-index, och vara inomhus mitt på dagen. Solskydd och täckande kläder är också viktiga komplement.

Viktigt även ur arbetsmiljösynpunkt

Förskolepersonal vistas mycket utomhus tillsammans med barnen och utsätts också för sol.

–Det som är bra för barnen är bra för personalen, och tvärtom. Därför bör solskydd vara en naturlig del av skyddsronder och arbetsmiljöarbete, säger Maria Klasson.