Energiberedskap handlar om mer än reservkraft

Energisystemet är en grundförutsättning för att vårt moderna samhälle ska fungera.

- Det blir inte bara mörkt och kallt om elen försvinner. I en vanlig butik finns ju inga prislappar på varorna så även om de kan ta emot kontanter blir det svårt att ha öppet, säger Håkan Carlberg.

Andra samhällsviktiga verksamheter som är beroende av el är vatten och avlopp, kommunikation, transporter och drivmedelsförsörjning. Ett avbrott i energiförsörjningen kan därför snabbt få konsekvenser inom en rad olika områden.

Konsekvenserna ökar med tiden

Ett av de viktigaste budskapen under webbinariet var att konsekvenserna av ett elavbrott förändras ju längre avbrottet pågår.

- Samhällsviktig verksamhet klarar sig på reservkraft den första tiden. Vid ett längre avbrott uppstår nya problem: bränsle till reservkraft behöver fyllas på, kommunikationssystem kan sluta fungera och försörjningen av exempelvis drivmedel och livsmedel påverkas. På längre sikt kan även vatten och avlopp, fjärrvärme, vård, äldreomsorg och andra samhällsviktiga funktioner drabbas.

Det räcker alltså inte att bara planera för reservkraft. Tittar vi på Ukraina så kan de inte förhindra alla störningar, utan deras robusthet handlar om att kunna fungera när störningar inträffar. De har byggt upp förmåga att återställa och att vara uthålliga.

Erfarenheter från Ukraina visar på sårbarheten

Erfarenheterna från kriget i Ukraina visar också vilken strategisk betydelse energisystemet har. Energiinfrastruktur har blivit en måltavla eftersom störningar i el- och värmeförsörjningen snabbt påverkar stora delar av samhället.

Transformatorer och ställverk är sårbara punkter. I dag skyddas de ofta av ett enkelt staket.

-Vissa komponenter har flera års leveranstid och är specialdesignade just för den stationen, vilket innebär att en fysisk skada i värsta fall kan leda till mycket långvariga störningar.

Cyberangrepp, störningar i globala leveranskedjor och beroendet av digitala styrsystem är andra saker som kommunerna behöver ha med i sin beredskapsplanering.

Kommuner behöver tänka uthållighet

Vilka verksamheter är beroende av el och vilka konsekvenser uppstår om energiförsörjningen försvinner under en längre tid? Det är frågor som varje kommun behöver ställa sig.

Håkan Carlberg lyfte särskilt fram betydelsen av att kommuner och energibolag samarbetar redan innan en kris inträffar. Det handlar bland annat om att:

• identifiera kritiska energiberoenden
• kontinuitetsplanera för samhällsviktig verksamhet
• prioritera vilka verksamheter som behöver kunna fortsätta fungera
• skapa tydliga kontaktvägar mellan kommun och energibolag
• kunna dela lägesbilder och information
• identifiera reservlösningar
• öva tillsammans inför olika typer av störningar.

Samverkan blir avgörande när planerna inte räcker

Vid riktigt omfattande störningar går det inte att planera bort alla problem. Det gäller särskilt när ett elavbrott drar ut på tiden och man får effekter som inte kunnat förutses. Då blir kommunens förmåga till krisledning och samverkan avgörande.

-Vi behöver skapa en gemensam lägesbild tillsammans med kommun, energibolag, länsstyrelser och andra aktörer. Sedan kan vi prioritera resurser och samordna åtgärder, menar Håkan Carlberg

Budskapet från webbinariet var glasklart: energiberedskap handlar inte om att förhindra varje störning. Det handlar lika mycket om att minska sårbarheten, begränsa konsekvenserna och bygga upp förmågan att fungera och återhämta sig när något faktiskt händer.